Det här, är ansiktet på den bästa sagoillustratören (och författaren) jag vet.
Pettson och findus var de bästa och mest lästa böckerna hemma hos mig när jag var liten. Möjligtvis med undantag av Agaton Öman och Hattjakten, som nu när jag googlat dem också är gjorda av Sven Nordqvist.

Jag älskade de här böckerna, på riktigt. Kombinationen av de galna illustrationerna med de välberättade historierna är, nu när jag blickar tillbaka, geniala. Man visste dessutom aldrig vad man skulle upptäcka för nya saker varje gång någon av böckerna slogs upp. Plottriga verktygsbodar med en massa prylar och detaljer dignandes överallt. Mucklor som håller på med en massa konstiga saker vid sidan av. I just love it all.. Det känns som om de här böckerna har format en del av den jag är idag.

När jag får barn råder det inget tvivel om vilka sagor jag ska läsa för dem.

(Clarification: None of the pictures in this particular contribution does belong to me, but to the artist who made them.(Obviously.))

 

Maria

3 mars 2011 23:39

Jag var/är rädd för mucklorna, tycker dem är galet läskiga! Läste alltid Nasses taxi, min favoritbok, fast Pettsson och Findusböckerna kommer som stark tvåa ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var längesen sist. Ska jag vara ärlig så har jag lite tappat suget för bloggandet, men jag antar att det inte är så mycket att göra åt. Förmodligen är det för att jag inte har några känslor kvar för den här bloggportalen längre, så det blir att j...

    Här är det som skulle vara min tävlingsbild. Jag tycker ju verkligen att blombilder kan vara något av det tråkigaste som finns. Samtidigt hade jag länge tyckt att det här med fotogram är väldigt coolt och lite unikt samtidigt i samband med a...

Jag nämnde att det är allmän trivsel i att ha en liten fototävling på jobbet, nu vill jag ta tillbaka det igen. Hade det varit så att alla fick vara med och leka i sandlådan så vore det en trevlig liten tillställning. Tydligen är det inte så som jag ...

Jag ligger på latsidan vad det gäller deadlines, vilket allt som oftast inte är till min fördel. Vissa säger att de jobbar bäst under hets och stress, och fast det låter en smula klyschigt så får jag nog räkna mig till en av dem, om de nu existerar. ...