Tillbaka i svartvitt igen. Jag gillar att den här uråldriga kyrkogården har så få gravstenar. Det ger mig en härligt ödslig känsla. Ett perfekt ställe att spela in en remake på Night of the living dead, kanske?

 
Färg har aldrig varit min starka sida, och jag är för att vara ärlig rätt illa på vilka trender som är just nu. På något vis tycker jag ändå att jag lyckats rätt bra med den här, jag tycker det ser sådär trevligt pastelligt ut. (För att vara en gammal kyrkoruin.)

Jag kände att det var lite mycket luft ovanför hästarna som verkade en smula onödig. Det blev lite mer panorama-liknande bild, men det gör inget.

Körde förbi de här två pollarna när jag hade tråkigt en dag och kände för att fotografera. Det var inget jag tänkte på när jag tog bilden (tror jag..), men det är väldigt trevligt att hästarna står mellan masterna på världsarvet i Grimeton, som skymtar i bakgrunden

Ett av de där ögonblicken då jag helt enkelt ser en bild framför mig, drar upp kameran som jag försöker skydda från regnet med hjälp av den dyblöta jackan, komponerar bilden snabbt som helvete innan stunden är över, och trycker av en enda bild..